NOG — kvantitativa resonemang på högskoleprovet.

Tolv uppgifter på provet, sex per pass. Det minsta delprovet, och det enda där du aldrig ska räkna ut svaret.

12 uppgifter på provet6 per pass5 svarsalternativ≈ 10 min av passets 55

Vad är NOG?

NOG ställer en fråga och ger dig två påståenden, (1) och (2). Du ska inte svara på frågan. Du ska avgöra om informationen i påståendena räcker för att svaret ska gå att bestämma entydigt. Det är en annan tankemodell än på övriga matteprov, och den är ovan för nästan alla. Men den är också inlärbar, och när den sitter är NOG ett av de mest förutsägbara delproven.

Så ser en uppgift ut

Sex uppgifter per pass, riktvärdet är tio minuter. Svarsalternativen är alltid desamma fem: (1) räcker men inte (2), (2) räcker men inte (1), båda tillsammans behövs, vardera räcker för sig, och inte ens tillsammans räcker de. Frågorna är ofta formulerade som text, och då behöver du kunna översätta texten till ekvationer för att se om den räcker.

Vad som prövas, och hur ofta

Område	Andel av NOG	Per prov	Andel rätt
Tal, bråk och procent	35 %	4,1	52,7 %
Algebra och uttryck	23 %	2,8	49,9 %
Logik och ordningsföljd	17 %	2,1	55,9 %
Statistik och sannolikhet	17 %	2,0	53,1 %
Geometri	8 %	1,0	46,0 %

Logik och ordningsföljd finns bara i NOG: vem sitter var, vem är äldst. De är lättast, för de kräver ingen räkning alls.

Mentos provdatabas: 4 771 frågor från 30 högskoleprov 2011–2026, klassificerade per frågetyp. Andel rätt är UHR:s officiella siffra per fråga.

Var poängen ligger

NOG är det delprov där lägst andel svarar rätt (52,1 %), och det har högst andel riktigt svåra frågor av de kvantitativa delproven: 14,5 % under 35 % rätt. Samtidigt är 14,5 % lätta. Algebrafrågorna ligger under 50 % rätt, geometrin på 46,0 %. NOG ger bara tolv frågor per prov, så för den som ligger under 1,2 är det sällan där höjningen finns. För den som siktar över 1,6 är det ett av de tydligaste ställena att hämta de sista frågorna.

Så löser du NOG

1Ge storheterna bokstäver och översätt en mening i taget till ekvationer. "Totalt" blir addition, "fler än" blir plus, "dubbelt så många" blir multiplikation.
2Räkna oberoende ekvationer mot okända. Lika många ekvationer som okända: talen är bestämda. Färre: de är det inte. Du behöver aldrig lösa systemet.
3Testa alltid i ordning. Räcker (1) ensam? Räcker (2) ensam? Om ingen räcker ensam: räcker de tillsammans? Skriv ner ditt svar för (1) innan du läser (2).
4Ett påstående räcker när det låser fast ett enda värde. Ger det två möjliga, som x² = 16, räcker det inte.
5Lär dig undantagen från ekvationsregeln: när frågan gäller ett uttrycks värde och inte talen var för sig, när ett heltals- eller teckenvillkor låser ett tal, och när frågan gäller en ordning snarare än ett värde.

Ett exempel

Frågan lyder: Vad är värdet av x? Påstående (1): x² = 16. Påstående (2): x > 0. Ta (1) ensam: x är 4 eller −4, två värden, räcker inte. Ta (2) ensam: säger inget om värdet, räcker inte. Tillsammans: x = 4, ett enda värde. Svaret är att båda behövs tillsammans. Lägg märke till att du aldrig räknade ut något. Du frågade bara om svaret var entydigt.

Fällorna i NOG

Att räkna ut svaret

Den som börjar räkna ut talet har redan förlorat tiden. Frågan är aldrig vad x är, bara om x går att bestämma.

Att blanda ihop C och D

Räcker båda påståendena var för sig är svaret D, inte C. C betyder att de bara räcker tillsammans. Den förväxlingen är vanligare än något räknefel.

Två lösningar som ser ut som en

x² = 16 ger x = 4 eller x = −4. Den som ser 4 och svarar att påståendet räcker har missat halva svaret. NOG kräver att svaret är entydigt.

Så hjälper Mento dig med NOG

Mento har två metodmoment för NOG, testa svarsalternativen i rätt ordning och gör om texten till ekvationer, och tränar dem i korta pass tills tankemodellen sitter. Förklaringen till varje uppgift säger exakt vad varje påstående bidrar med och varför kombinationen räcker eller inte. Det är när du börjar se varför (1) inte säger något om y som NOG faller på plats.

Kom igång

Andra kvantitativa delprov

Se alla 8 delprov