Problemet ser olika ut på olika nivåer
Det finns ett råd som ges till alla: gör gamla prov och repetera. Det är sant på samma sätt som "ät nyttigt" är sant. Det säger ingenting om vad just du ska göra på måndag.
För någon på 1,0 är problemet oftast att det saknas kunskap: uppgifterna går inte att lösa. För någon på 1,7 finns kunskapen redan. Det som kostar är tid och slarv. Samma pluggschema kan omöjligt passa båda.
Så mycket ska du höja antalet rätt
Innan du planerar bör du översätta målet till antal frågor. Då blir steget konkret, och ofta mindre skrämmande än poängen antyder.
| Från → till | Ungefär antal rätt av 160 | Fler rätt som krävs |
|---|---|---|
| 1,0 → 1,3 | 92 → 114 | +22 frågor |
| 1,3 → 1,6 | 114 → 133 | +19 frågor |
| 1,5 → 1,8 | 128 → 143 | +15 frågor |
| 1,8 → 2,0 | 143 → 151 | +8 frågor |
Åtta frågor låter lite, men stegen är inte lika stora. De sista åtta ligger bland provets svåraste frågor, medan de första tjugotvå ofta finns bland frågor där över hälften redan svarar rätt.
1,0 → 1,3: få bort de stora luckorna
På den här nivån finns det områden där du inte kan lösa uppgifterna alls. Det är i själva verket goda nyheter, för luckor är det snabbaste som går att fylla.
- Gör ett helt gammalt prov och sortera felen per område, inte per delprov.
- Ta det område där flest fel samlas. Lär dig metoden från grunden innan du gör fler blandade pass.
- Prioritera algebra och procent, som ligger bakom nästan sex av tio kvantfrågor utanför DTK.
- Gissa på allt. Det finns inga minuspoäng, och ett blankt svar är garanterat fel.
Räkna med att en stor del av höjningen kommer från frågor där 50–65 % redan svarar rätt. Det är den största gruppen på provet: 38 % av alla frågor ligger i det spannet.
1,3 → 1,6: jaga de återkommande felen
Nu kan du det mesta, men du gör samma typ av fel om och om igen. Det är inte kunskapen som fattas utan noggrannheten på några bestämda ställen.
- För logg över varje fel med en rad: vad frågan testade och varför du svarade fel.
- Efter 60–80 loggade fel ser du mönstret. Det brukar röra sig om tre eller fyra sorters fel, inte tjugo.
- Träna just de felen för sig tills de känns tråkiga.
- Glöm inte geometrin. Det är det kvantitativa område där lägst andel svarar rätt (51,0 %), och det ger nio frågor per prov.
1,6 → 1,8: tempo och de vanligaste områdena
Här går poängen förlorade på frågor du hade klarat med två minuter till. Träna därför alltid på tid.
- Gör delprov med klocka, inte uppgifter i egen takt.
- Bestäm en tidsgräns per fråga i förväg och hoppa vidare när den passeras. Kom tillbaka om det finns tid över.
- Ta dig snabbt igenom ORD. Minuterna du sparar där får du i stället till LÄS, som ligger i samma pass och är det delprov med lägst andel lätta frågor (bara 9,9 % av LÄS-frågorna svarar 70 % eller fler rätt på).
1,8 → 2,0: marginalerna
Från 1,8 till 2,0 är det ungefär åtta frågor. De finns i två grupper: provets verkligt svåra frågor, och de slarvfel du inte trodde att du gjorde.
Bara 0,2 % av alla frågor har färre än 20 % rätt. Resten av de svåra går att ta. Det som skiljer 2,0 från 1,8 är oftast att ingen av de lätta frågorna tappades bort på vägen.
Vanliga frågor
Hur mycket kan man realistiskt höja sig på högskoleprovet?
0,2–0,4 poäng mellan två provtillfällen är ett vanligt utfall för den som tränar regelbundet under ett par månader. Större hopp förekommer, men nästan alltid från en låg utgångspunkt där det fanns stora kunskapsluckor att fylla.
Hur går jag från 1,2 till 1,5?
Det motsvarar ungefär 20 fler rätt av 160. Sortera dina fel per område, ta det område där flest fel samlas och träna det isolerat innan du går tillbaka till blandade pass.
Går det att höja sig på två veckor?
Något, men inte mycket. Två veckor räcker för tempo, provstrategi och repetition av ord, men inte för att bygga ny matematisk kunskap.
Siffrorna kommer ur Mentos provdatabas: samtliga frågor från 15 års högskoleprov, klassificerade område för område.