Alternativet som lånar textens egna ord
Rätt svar är ofta omskrivet. Ett felaktigt alternativ lånar gärna textens exakta formulering för att kännas bekant. Att känna igen orden är inte samma sak som att de svarar på frågan.
Tjugo frågor på provet, tio per pass fördelade på tre eller fyra texter, med runt 25 minuter på dig. Tempot är det som avgör.
LÄS är inte svårt att läsa. Texterna är skrivna på samma slags svenska som en längre tidskriftsartikel. Det som gör delprovet svårt är att du har drygt två minuter per fråga, och att texten ska hinnas med på den tiden också. Därför avgörs LÄS mer av hur du läser än av hur mycket du förstår. Den som läser frågorna först och letar riktat i texten hinner. Den som läser varje text från början till slut gör det sällan.
Tio uppgifter per pass, fördelade på tre eller fyra texter med två eller fyra frågor var. Varje fråga har fyra alternativ. Frågorna är av fyra slag, och varje slag har sin egen metod: faktafrågor där svaret står i texten, frågor om samband mellan två saker, frågor om vad författaren vill, och frågor som kräver att du ser hela texten på en gång.
| Frågetyp | Andel av LÄS | Per prov | Andel rätt |
|---|---|---|---|
| Fakta: vad står i texten | 43 % | 8,5 | 54,6 % |
| Författarens syfte och ton | 24 % | 4,8 | 52,4 % |
| Samband mellan delar av texten | 19 % | 3,8 | 53,4 % |
| Budskap och slutsats | 14 % | 2,8 | 55,2 % |
Fyra av tio frågor är alltså rena faktafrågor. Dem löser du genom att leta, inte genom att minnas.
Mentos provdatabas: 4 771 frågor från 30 högskoleprov 2011–2026, klassificerade per frågetyp. Andel rätt är UHR:s officiella siffra per fråga.
LÄS har lägst andel lätta frågor av alla åtta delprov: bara 9,9 % svarar 70 % eller fler rätt på. Men det har också få riktigt svåra, 5,9 % under 35 %. Det betyder att det inte finns några gratispoäng, men inte heller något omöjligt. Frågorna om författarens syfte är svårast (52,4 % rätt) och kräver att du uppfattat tonen, inte bara innehållet. Det är den frågetyp som är mest värd att träna för sig.
Frågan lyder "Vilken invändning har recensenten mot boken?". Texten berömmer boken som initierad och vackert illustrerad. Sedan kommer ordet tyvärr: den förutsätter förkunskaper som många läsare saknar. Där ligger svaret. Alternativen om illustrationerna och om författarens kompetens motsägs av berömmet före vändordet. Beröm är inte kritik, och allt positivt i texten är till för att hjälpa dig stryka.
Rätt svar är ofta omskrivet. Ett felaktigt alternativ lånar gärna textens exakta formulering för att kännas bekant. Att känna igen orden är inte samma sak som att de svarar på frågan.
Ett påstående kan stå i texten och ändå vara fel, om det inte är orsaken till just det frågan gäller. Kontrollera kopplingen, inte bara att påståendet finns.
"Kritiker menar att" och "enligt motståndarna" är inte skribentens röst. Leta efter var författaren talar i eget namn innan du svarar på vad hen tycker.
Det som lät rätt efter genomläsningen är ofta en detalj från fel ställe i texten. Gå tillbaka och peka på meningen som ger svaret, varje gång.
I Mento tränar du de fyra frågetyperna var för sig, med metoden för varje typ förklarad steg för steg, innan du blandar dem på tid. När du svarar fel får du veta inte bara vad som var rätt, utan vilken fälla du gick i. Det är skillnaden mellan att göra samma fel igen och att känna igen fällan nästa gång.
Med ditt OK kan vi se hur Mento används och göra appen bättre. Läs mer